Det är onsdag och det är kväll. Här befinner vi oss mitt i veckan med helgen hägrande två futtiga arbetsdagar bort. För mig innebär det två veckor kvar på nuvarande jobbet innan ombudsmannautbildningen börjar. Det som från början var en hägring lång, långt borta är plötsligt på väg att bli en verklighet. Har redan fått första "uppgiften", ska skriva ett personligt brev till lärarna för att de ska kunna få en bild av mig. Blir till att tänka till lite. Att skriva om sig själv är inte lätt, det kan bli förskönat eftersom man inte vill återge en alltför skev bild av sig själva. Även om man inte vill vara oärlig skriver man inte direkt upp de negativa sidorna man har.
Tänk om en kandidat till Miss world stått och sagt med bländvitt leende att hon tycker om att kasta in handgranater på dagis istället för som vanligt säga -Jag tycker om barn och vill ha fred på vår jord. Undras hur publiken hade reagerat till det negativa påståendet, hade säkert varit oslagbart att se. Men Miss world säger inte så för att hon vill vinna tävlingen. Nu är det ingen tävling jag ska vinna men lik förbannat svårt är det, jag är en enkel människa utan alltför stora anspråk på världen och det är kanske det jag ska skriva. Vi får se!
På lördag är det dags för Världsmatlaget att samlas. Denna gång är det Argentinsk mat och dryck som ska avnjutas, jag och sambon har förärats glädjen att bjuda de andra på detta. Blir spännande!
OOOppps! MFF-HIF är i full gång, måste sluta....
Mats, lite trött i ögonen!
